Äntligen är sovrummet helt klart igen, städat och nybäddat så i kväll kommer jag nog att somna gott :) Det enda är att köpa sådant gumminät som man lägger under mattorna så att de inte glider för just nu kan jag inte gå på dem med risk för att halka omkull och det vill jag inte. Nog med skador nu tycker jag ;)

Igår blev det inga cellprover tagna pga att jag har blödit de två sista veckorna utan jag får komma dit de dagar de har mottagning och bara anmäla mig utan att boka tid. Hade varit skönt att få det gjort men bara att gilla läget. Det som rör sig i mitt huvud är att min mamma hade just livmoderhalscancer när jag var liten, jag kommer så väl ihåg när hon och pappa åkte till Umeå med jämna mellanrum och jag fick vara hemma med mina bröder. Att hon sedan fick tarmcancer som spred sig i magen och ledde till att hon lämnade oss i förtid hjälper ju inte heller till att lugna mig. Även min far har haft cancer men de upptäckte det i tid så att han blev frisk. Nåja, man ska inte oroa sig och springa händelser i förväg, inte måla fan på väggen och vad mer man nu kan säga :) 

Igår hade jag ännu en gång tur på Facebook... Nej, jag har inte vunnit en tävling men jag hittade ett par superfina Harley Davidson kängor som hade blivit för små för en dam :) Förra gången fyndade jag en Zadig Voltaire väska som jag är sååååå nöjd med. Hoppas nu att jag blir lika nöjd med dessa godingar.

Ska snart ta och gå ut med Wilma för kvällskissen och sedan glida ner i min nybäddade säng med de nya sköna påslakanen typ hotell lakan... Men först ska jag se vad som är billigare i Happis när vi ska dit i morgon, jag och Mari, för att handla lite. Kött köper jag här hemma men ska sedan köpa en del som bara finns där, dels något som jag inte hittat på länge... Rafaello godisar, de är såååååå goda... Jag vet att jag har diabetes men man kan unna sig en då och då och behöver inte trycka i sig alla på en gång. Dammsugarpåsar måste också inhandlas då jag inte hade några kvar, varför kan man inte ha lite framförhållning och handla INNAN man behöver vissa saker??? Näää... Man väntar till in i det sista och lär sig aldrig ha ha ha... 

Ja ja, nu ska jag ta och skriva upp vad som ska handlas hem så vi klarar oss, jag och WIlma, och sedan ska jag lägga mig. Hoppas att ni alla får sussa gött.

Natti natti

Tjillevippen

Vad kom? Jo klimakteriet... Har nog varit på G ett tag kan jag tro men först efter 50:årsdagen började det mer effektivt... Det är konstigt när man kommer in i det man har hört talas om men inte förstår hur olika det kan vara för oss alla. När jag var till frissan sist, någon dag efter jag fyllt år så frågade hon om jag märkt att jag tappat mycket hår. Ja det hade jag märkt i sommar och höst, hon sa att hon såg det för överallt hade jag en massa nya små hårstrån plus att hon såg att håret inte var lika lockigt som det brukade vara. 

Min menstruation har alltid varit som klockan men plötsligt hade jag den 2 ggr på en månad och nu har jag blött i ca 2 veckor. Vill lova att det går åt en hel del bindor och tamponger ha ha ha... Men ärligt, jag är sjuuuuuukt trött på att det blöder konstant, mer vissa dagar och mindre andra. Jag ser otroligt mycket fram emot att slippa menstruationen helt så småningom men så länge den varat så har man ju i alla fall fetat om att allt fungerar som det ska även om jag nu inte kunnat få till ett barn. 

Vallningarna då... Well, jag har inte så farligt, får bara ett il om kvällen vid ca 22-tiden men jag kanske inte märker det eftersom jag även annars är så varm ha ha ha... Jag måste ju ändå säga att man är lyckligt lottad som lever i en tid där internet finns för att snabbt checka fakta och läsa om andra kvinnors upplevelser vid klimakteriet. 

För mig när jag började blöda dagligen så blev ju första tanken livmodercancer eftersom min mamma hade det när jag var i 6-årsåldern. Jag har dessutom inte tagit cellprover sedan jag gick igenom provrörsbefruktningarna och min dåvarande gynläkare Misgena Bekuretsion tog proverna. Dumt, jag vet menjag har så otroligt dåliga erfarenheter av barnmorskorna som tagit proverna här tidigare. Nå, i morgon har jag inbokad tid så efter det kan jag nog vara lugnare eller oroligare... Vem vet ;) Nå, detta med klimakteriet är i alla fall inte trevligt & alla damer upplever det helt olika. 

Nämde ju min gynläkare Misgena Bekuretsion, han är en helt otrolig person som jag litar på till 100% och som jag varmt kan rekomendera om man kämpar med barnlöshet. Då hade han klinik i Gävle men nu ser jag att han jobbar på kvinnokliniken i Vällingby. Han är specialist i gynekologi och obstetrik plus subspecialist i infertilitet och andrologi. Hos honom kände jag mig alltid lugn och säker, han är bra på det han gör och just förtroende och hur de behandlar en är viktigt när man genomgår sådana känsliga saker som IVF. Även personalen i Falun där de utförde själva plockandet av äggen och inseminationen var väldigt bra. Det enda som jag saknade var kanske att man efteråt skulle ha fått tips på någon man kunde prata med om man behövde detta. Jag fick en gång efter andra gångens misslyckade försök sitta ner och prata med en sköterska men tror att det skulle vara skönt att få träffa någon regelbundet när man genomgår dessa behandlingar om man behöver det. För där är det ju likadant, att vi alla upplever det olika beroende dels på hur vi är som personer men också beroende på hur provrörsbefruktningens resultat.  Ja ja, det var ett litet sidospår till klimakteriet ha ha ha... Hur som hellst Misguena är en superb gyn.läkare

Nu ska denna klimakteriekossa ta tag i livet, idag består det av att gå ut med vovven och sedan dammtorka och renbädda i sovrummet. Hoppas att ni alla får en fortsatt fin tisdag.

Tjillevippen 

Ja idag kommer det att hoppas hit och dit, hoppas att ni hänger med i de tvära kasten ;) Dock kommer det mesta att handla om känslor, kärlek, tillit, otrohet osv osv.... Och det kommer givetvis innehålla en del rosa bilder trots att jag personligen är långt ifrån rosa som person men det börjat tränga in lite här och där i form av bilder här, fotfil i rosa, en rosa liten dator, rosa nagellack osv ha ha ha... Kanske att jag i andra halvan av mitt liv kommer att bli lite mer rosa :))

Då både jag och min väninna är medlemmar på Happy Pancake och har surrat med några män och min väninna även gjorde ett försök till dejt så fundrar jag mer och mer på vem tusan man kan lite på när det gäller deras avsikter och ärlighet. Vissa är i alla fall ärliga och säger att de är i ett förhållande eller gifta, heder åt dem, inte för att de överväger otrohet vilket jag är emot men för att de i alla fall ger en chansen att själv välja huruvida man vill vara den andra kvinnan eller inte. Något som jag själv absolut inte överväger eftersom jag en gång var den gifta kvinnan som blev bedragen, jag vet hur ont det gör och skulle aldrig kunna bli den andra kvinnan med gott samvete.

Men det finns verkligen en stor drös av män, även kvinnor, som redan är upptagna men som antingen är olyckliga eller helt enkelt söker spänning. Varför är man då kvar i ett förhållande där man inte trivs? Och vill man ha något mer i sexväg än ens partner ger så kanske man först ska prata med dem för kanske att även de har en massa fantasier som de inte vågar ta upp. För tusan, kan inte folk lära sig att prata med varandra i förhållandena??? Inget blir bättre av att man är otrogen.

Det jag har reflekterat över mig själv är att jag mer och mer börjat fundera på om jag någonsin varit kär... Ja jag har varit gift men var jag verkligen kär eller var vi mer vänner. Under alla de åren kände jag aldrig det där pirret när jag såg på honom, finns det eller är det en myt??? Inte heller tyckte jag väl att han var direkt "my type om guy" eller långt ifrån det faktiskt. Han fick mig heller aldrig att känna mig speciell eller älskad, allt gick så fort så jag tror att ingen av oss riktigt hann känna efter vad vi kände. Förlovade efter 1 vecka och gifta efter 6 månader.

Så i efterhand tror jag faktiskt att jag blev kär i kärleken, att jag så gärna ville vara kär att jag blandade ihop allting. Därför är jag nu så otroligt rädd för att göra samma misstag, jag känner att jag har lätt att fastna för en person när vi surrar mera men är det förälskelse eller vänskap.... Jag satsar på det sista för att vara säker på att inte gå på en nit igen. Bättre att ta det säkra för det osäkra.

Slutligen så har jag sista tiden även börjat reflektera över hur bra jag har det, vill jag verkligen ha ett förhållande? Jag kan liksom göra vad jag vill, när jag vill och hur jag vill, utan att behöva rapportera åt någon :) Men samtidigt så saknar jag närheten och sexet givetvis, jag är ju inte mer än människa. Så funderingar finns om särboförhållande för att ha någon jag älskar samtidigt som jag ändå får ha min frihet, ni förstår nog hur jag menar :) Har bara så svårt att förklara det hela i skrift. Men hur gör man då för att hitta den rätta när det inte finns några nöjen på orten där man kan gå ut om helgerna? Om man nu inte är 20-30 år eller pensionär för där emellan verkar man inte få roa sig alls :) Blir dyrt att åka till Luleå när man vill gå ut ha ha ha... För jag tror nämligen att det bästa sättet att träffa någon är på gammalt hederligt vis, face to face och inte via datorn där så otroligt många är oärliga och inte har rätt avsikter med sitt dejtande. Nåja, jag har inte tappat hoppet om att träffa Mr Right, frågan är bara hur jag ska träffa honom :)

Ja ja, det var lite av mina förvirrade tankar om kärlek och förhållanden, hoppas att ni hängde med och har ni tips på hur man hittar en man utan dator och på en ort utan pub där man bara kan gå ut och träffa folk så kom gärna med förslag :) Hur träffades ni tex? 

Ha nu en fortsatt fin lillelördag och kom ihåg, mer kärlek åt folket ;)

Tjillevippen

Ja nog är det bara att hålla humöret uppe, skulle jag inte göra det så skulle livet vara bra tråkigt och den enda som skulle må dåligt är jag själv. Var förra veckan åter till sjukgymnasten för domningarna i armen, läkaren ringde sedan på eftermiddagen och efter samtalet så skulle han skicka iväg en remiss för magnetröntgen av halsryggen. Det talas om en möjlig steloperation och kan det hjälpa så är ingen så glad som jag. Det är otroligt frustrerande att inte kunna hålla huvudet normalt, direkt jag gör det så domnar hela armen från armhålan ner till fingrarna av. På överarmen känns det som att man har en dygnsmätare av blodtrycket på sig. Nog har jag haft dåligt från de tidigare diskbråcket i halsryggen och whip lashskadan men inte så här dåligt, då har det varit mest värk och den kan jag leva med men inte bortdomningarna. Försöker i alla fall att leva ett så vanligt liv som möjligt, vad annat kan man göra liksom :)) Det blir nog bra i slutändan. Igår tog jag därför efter middagen, gulashsoppa, och kastade in en chokladfondant i ugnen som typ tröstgottis ;) Det var otroligt gott med lite glass och hallon till.

På lördag hann jag bara in efter morgonprommisen med Wilma så ringde min far och frågade om jag var redo att åka.. Var då undrade jag givetvis... Då hade han varit så snäll och köpt ett lamm åt mig från min morbror, han hade ringt och frågat om jag skulle ha något eftersom han bara hade ett kvar och min pappa nappade då han vet att jag gillar lamm. Ett fint styckat lamm på 21 kg och sedan fick jag 5 st leverbitar på köpet till Wilma, ca 30:-/kg så det är inget att säga om då det är riktigt fint kött och kan det bli bättre kött än av lyckliga lamm som gått och betat på en holme i Torneälven hela sommaren ;) 

I veckan fick jag äntligen hem lite onödig lyx som är köpt av presentpengarna jag fick av min moster, var ju strikta order om att jag inte skulle lägga de pengarna på räkningar ha ha ha... Så en parfym från Michael Kors och en pincett då min andra hade fått arbeta hårt och lampan hade lossnat ;) Älskar pincetterna från La Tweez och nu hittade jag en lite läcker färg i stället för svart. Dock följde inte fodral med denna gången så tur att jag hade kvar det från tidigare pincett. Parfymen Sexy Amber från Michael Kors luktar så sjukt gott så nu må jag väl kunna fånga en man ;) Doftar gott och har välansade ögonbryn, kan det bli bättre? ha ha ha

Ja något som gör allt bättre är väl en superb BH, speciellt när man som mig har stor tung byst. Det blev också inhandlat för de pengarna jag fick när vi var på hotell weekend i Luleå. Det är helt underbart att handla BH hos någon som kan sin sak, två BH's blev det av märket Elomi och vilket lyft för mig. På en gång såg jag dessutom genast ut 10 kg lättare när tuttisarna satt där de skulle :)) Elomi har riktigt mycket fina BH's och jag kan varmt rekomendera dem för er som liksom mig har stor byst och svårt att hitta rätt i bh-djungeln. 

Nä nu säger nacken stop igen... Ska ta mig in i köket för att diska och koka kycklinghjärtan åt Wilma innan jag kan lägga mig att vila ett tag, man blir bra trött av värk så därför försöker jag göra det mesta på förmiddagen. Avslutar med ett foto av min far och Wilma i Haparanda utanför Ikea, hör liksom till att Wilma ska få korv när vi är där och direkt vi närmar oss börjar hon prata i baksätet ha ha ha...

Ha ni en fortsatt fin måndag och sköt om er alla.

Tjillevippen